Musikforskare i samhället

Aktivistisk musikforskning för främjande av social rättvisa

Detta forskningsprojekt som finansieras av Kone stiftelsen studerar musik och social rättvisa. Projektet undersöker musikens förmåga att skapa samhällelig förändring. Det är aktivistiskt till sin karaktär och söker reparera praktiker inom finländsk musikkultur som upprätthåller ojämlikheter gällande kön, rasifiering, medborgarskap och miljöproblem.

Teman som studeras inom ramen för projektet är ny konstmusik och den klassiska konsertrepertoaren i Finland, klassiska tonsättande kvinnors historia i Finland, sportmusikens historia, användningen av musik i miljörörelsen, kurslitteratur i musikvetenskaplig undervisning, afrikanska klubbscenen i Finland, queer rap samt finländska migrantaktivister i Nordamerika och Sovjet-Karelen. Forskningsmetoder som förenas i projektet är kämpande och handlingsorienterad forskning, genusforskning och kritiska vithetsstudier, queerforskning, feministisk musikforskning, institutionskritik, ekomusikologi, samt mikro- och marginaliseringshistoria.

I samarbete med andra aktörer, institutioner och människor inom musikfältet, ska projektet 1) producera ny kunskap om musik som förändringskraft, 2) göra musikpraktiker mera socialt ansvariga och 3) skapa nya metoder för aktivistisk musikforskninbg. Vi publicerar forskningsartiklar och populära skrifter, organiserar konferenser och forskningsbaserade diskuterande öppna musikevenemang, vi distribuerar informationspaket, guider och sångböcker. 

Åtta forskare är knutna till projektet under olika perioder mellan 2020-2025. Forskarna är: 

Docent Juha Torvinen (projektledare)
Professor Susanna Välimäki (projektets viceledare)
FD Kaj Ahlsved
FD Sini Mononen
MuM, FM Anna Ramstedt
FD Kim Ramstedt
FD Inka Rantakallio
Professor Saijaleena Rantanen

Vi hävdar att musik kan tyglas för samhällelig förändring. Detta påstående testas genom aktivistisk och handlingsorienterad forskning där musikfältets aktörer, institutioner och människor inkluderas i kunskapsproduktionen och i förändringsarbetet.

(uppdaterad 18.11.2024)

Delprojekt

FD Kaj Ahlsved studerar idrottsföreningars och -rörelsers sång- och musikkultur ur ett jämlikhets- och medborgarperspektiv. Fokus ligger på sociala sammanhang där musik och idrott som två samhälleliga förändringskrafter möts och innefattar bl.a. studier av gymnastikrörelsers, arbetar- och borgerliga idrottsföreningars musikpraktiker samt utgivning av idrottsrelaterad musik i Finland och Sverige fram till 1939. Genom att lyfta fram ”idrottsmusiken” som ett mångfacetterat verktyg för manifesterande av ideologi och identitet som – speciellt i anslutning till arbetaridrotten – både förenar och skapar gränser, strävar studien till att dekonstruera myten om idrotten som jämlik och förenande folkrörelse. En viktig aspekt av forskningen är att lyfta fram idrottsrörelsens bortglömda sång- och musikkultur och genom samarbeten och popularisering få den att klinga i vår samtid.

Doktoranden Anna Ramstedt undersöker i sitt delprojekt sexuella trakasserier och psykiskt våld inom klassiska musikkulturen i Finland i basis på hennes doktorsavhandling. Ramstedt forskar i hur trakasserier och maktmissbruk kunde förebyggas även i musikfältet genom sexualfostran och säkerhetskunskaper.

FD Kim Ramstedt studerar i sitt delprojekt vithet och rasifierande mönster inom musikfältet och i musikforskning. Han undersöker hur ras som ett begrepp har använts (eller undvikits) i musikvetenskaplig samt musiketnologisk forskning och undervisning i Finland, samt hur uttryck av mångkultur i musikmedia och festivalmarknadsföring upprätthåller vita hjältenarrativ. Ramstedt gör också autoetnografisk forskning som vit DJ i den afrikanska klubbscenen i Finland, där han behandlar utmaningarna i att implementera antirasistiska praktiker i en klubbkontext. Delprojektets mål är att hitta sätt att utnyttja mer explicit antirasistiska principer i musikforskningens metoder och pedagogik.

In his sub-study, Dr. Juha Torvinen aims at transforming the ways in which contemporary art music discusses and deals with the themes of nature and society. The first part of the sub-study focuses on classical music discourse in Finland with the intention to explore the ways contemporary music contributes to negotiations about social grievances and efforts to make life better. At the same time, more eco-sensitive and societally conscious ways to talk about contemporary music are looked for. The study focuses especially on the critical dissolving of oppressive structures maintained by contemporary classical music culture. The second part or the project creates a dialogical composition with the theme of humans’ relationship to nature. This work is made together with composers Lauri Supponen and Riikka Talvitie. Wave motion – Perspectives to Nature for String Quartet, Video and Electronics was premiered in July 2021 in Tuusula, Finland, by Kamus String Quartet.

Dr. Sini Mononen focuses in the research project on the musical practices of the international environmental movement. During the duration of two years, her project studies, for instance, what kind of music is present in the public space in Finland in the context of Extinction Rebellion Finland. By employing the methods and traditions of ethnography, cultural music research and activist music research, the study produces information on the musical styles, genres, themes, and practices in the context of the international environmental movement today. The study contributes to updating the history of the music in environmental movement and political music in Finland. 

Professori Susanna Välimäki tutkii (1) sukupuolisen tasa-arvon toteutumista klassisen musiikin konserttien ohjelmistoissa tämän päivän Suomessa, erityisesti esitettyjen teosten säveltäjiin keskittyen. Samalla Välimäki tutkii (2) Suomen klassisen musiikin naishistoriaa. Hanke kehittää sukupuolisesti tasa-arvoista konserttiohjelmointia ja musiikkikulttuuria sekä tuottaa uutta tietoa naisten säveltämästä musiikista ja sen edistämisestä yhteiskunnassa. Keskeisiä työskentelymenetelmiä ovat yhteistyö konserttijärjestäjien ja musiikki-instituutioiden kanssa, juonnetut konserttisarjat, radio-ohjelmat, mediatekstit, nuottien (kriittisten laitosten) julkaisu, museonäyttely sekä tietopakettien tuottaminen. Tutkimusartikkelien ohella Välimäki kirjoittaa yhdessä FT Nuppu Koiviston kanssa laajan ensyklopedian Sävelten tyttäret: Säveltävät naiset Suomessa pitkällä 1800-luvulla, joka esittelee noin 70 historiallista suomalaista säveltäjänaista ja heidän tuotantonsa.

FT Inka Rantakallio kartoittaa osahankkeessaan queer-tekijöitä ja -teemoja nykyhetken suomiräpissä queer-tutkimuksen ja feministisen musiikintutkimuksen näkökulmista. Aihetta ei ole Suomen kontekstissa aiemmin tutkittu ja sukupuoli- ja seksuaalivähemmistöt ovat jääneet niin ikään kansainvälisessä hiphop-tutkimuksessa vähäiselle huomiolle. Viime vuosina hyväksyntä ja avoimuus koskien sukupuoli- ja seksuaalivähemmistöjä on lisääntynyt yhteiskunnissa ja populaarimusiikissa laajemminkin; osahanke asettaa tutkimuskohteensa tähän laajempaan muutoskontekstiin. Rantakallio käsittelee tutkimusartikkeleissa ja laajemmalle yleisölle suunnatuissa yleistajuisissa teksteissä lesbofeministisiä ja ei-binäärisiä narratiiveja rap-sanoituksissa sekä laajemmin yhdenvertaisuus- ja representaatiokysymyksiä rap-kentällä.

Professori Saijaleena Rantanen pyrkii osahankkeessaan muuttamaan ja täydentämään käsityksiämme musiikin historiasta tuomalla esille ”unohdettua” ja/tai vaiettua (musiikin) historiaa. Rantanen tarkastelee erityisesti amerikansuomalaisen työväenliikkeen radikaalien aktivistien musiikkitoimintaa Yhdysvalloissa, Kanadassa ja Neuvosto-Karjalassa 1900-luvun alusta toiseen maailmasotaan. Suomalaisista siirtolaisaktivisteista on olemassa hyvin vähän tietoa, sillä ”kollektiivinen muistinmenetys” vaikuttaa edelleen etenkin ”punaisten” siirtolaisten vaiheita ja kulttuuria koskevaan tietoon. Rantanen pyrkii tuomaan vaiettua historiaa näkyväksi ja koettavaksi arkistoaineiston ja muistitiedon sekä niiden pohjalta toteutettavien julkaisujen sekä musiikkitapahtumien, kuten konserttien, keskustelu- ja yhteislaulutilaisuuksien avulla. Aikaisemmin käyttämättömän aineiston valossa siirtolaisten historia, identiteetit ja syyt radikaaliin toimintaan näyttäytyvät uudella, todenmukaisemmalla tavalla. Erityisen huomion kohteena ovat naisaktivistit, jotka kirjoittivat ja joista myös kirjoitettiin lauluja.

Projektets publikationer hittas på den finskspråkiga versionen av webbsidan